﻿global metapost
högsta.Id

metapost
Status publicerad
Källid 3459
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Illustrationskatalognamn
Utgivare.1.urspr.organisation Gentekniknämnden
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar/annarsOckså
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenUppdelat/troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.språkkod troligenUppdelat/troligenIngenSkillnad

svTE Agrobacterium tumefaciens 
svFK En vanligt förekommande jordbakterie som i naturen genetiskt modifierar växter och därmed orsakar krongallsjuka. Bakterien används som redskap vid genetisk modifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över.

svTE allel 
svDF en av två eller flera varianter av en gen

svTE aminosyra 
svFK Byggstenarna i proteiner.

svTE antigen
svDF kroppsfrämmande ämne som gör att immunförsvaret reagerar och bildar antikroppar

svTE antikropp
svDF protein som upptäcker och identifierar kroppsfrämmande ämnen som exempelvis bakterier och virus

svTE arvsmassa
svSYTE genom
svDF den totala mängden genetiskt material i en cell 

svTE Bacillus thuringensis 
svFK En jordbakterie som producerar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. Proteinerna kallas cry-proteiner. Sedan 1996 odlas grödor som modifierats så att de bildar sitt eget cry-protein. Dessa grödor kallas Bt-grödor. Preparat av bakterien används även som biologiskt bekämpningsmedel.

svTE backtrav
svFK Modellväxt inom växtbiologin.
laTE Arabidopsis thaliana

svTE baspar 
svDF två nukleotider som via sina kvävebaser bildar par i DNA-spiralen 
svAN Kvävebasen adenin (A) binder till tymin (T) och guanin (G) till cytosin (C).

svTE biobank 
svDF samling av biologiskt material 
svAN Exempel på biologiskt material är blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in av sjukvården, och proverna ska gå att koppla till den person de kommer ifrån.

svTE bioinformatik 
svFK Tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin. Inom bioinformatiken byggs databaser som kan hantera stora mängder information om biologiskt material. Det kan till exempel röra sig om DNA-sekvenser.

svTE Bt-gröda 
svDF insektsresistent gröda som tillförts en eller flera cry-gener som är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis

svTE cisgen organism 
svDF organism som via genetisk modifiering fått genetiskt material, från en individ av samma art eller korsningsbar släkting, integrerad i sin arvsmassa

svTE cry-gener 
svDF grupp gener som producerar ämnen som är giftiga för vissa arter av insekter 
svAN Olika cry-gener har använts för att, via genetisk modifiering, ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis och grödorna kalls därför Bt-grödor.
svRETE Bt-gröda

svTE DNA 
svSYTE deoxyribonukleinsyra
svDF kemiskt ämne (molekyl) som bär den genetiska informationen 
svAN Varje kromosom består av en DNA-spiral.

svTE domesticering 
svFK Genom människans påverkan har ett antal arter av växter och djur förändrats från sin vilda form till en av människan mer eller mindre beroende form. Detta kallas domesticering. Våra husdjur och grödor är domesticerade. I grunden rör det sig om att människans påverkan inneburit förändringar i de vilda formernas arvsmassa. Medan evolutionen bygger på naturligt urval är domesticering ett mänskligt urval.

svTE enzym 
svDF protein som påskyndar en kemisk reaktion utan att själv förbrukas

svTE ECHA 
svFK Den europeiska kemikaliemyndigheten. Har sitt säte i Helsingfors.

svTE EFSA 
svFK Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Består av bland annat olika paneler med experter och har sitt säte i Parma.

svTE EMA
svFK Den europeiska läkemedelsmyndigheten. Har sitt säte i London.

svTE EPSPS-enzym 
svFK När en gröda besprutas med en herbicid baserad på glyfosat upphör växtens EPSPS-enzym att fungera. Det leder till att vissa aminosyror inte bildas och att plantan så småningom dör. Vissa mikroorganismer har en form av EPSPS-enzymet som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en EPSPS-gen från en mikroorganism. Det gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om grödan besprutas med glyfosat.

svTE EU-domstolen 
svFK Dömer i tvister mellan EU:s medlemsländer och EU:s institutioner. EU-domstolen tolkar också hur EU-rätten ska tillämpas.

svTE EU-direktiv 
svFK Rättsakt som sätter upp mål som medlemsstaterna ska uppnå. Staterna får själva bestämma hur målen ska uppnås.

svTE EU-förordning 
svFK En rättsakt som ska tillämpas i sin helhet. Gäller direkt och lika i alla medlemsstater.

svTE eukaryot organism
svDF organism vars kromosomer omsluts av ett membran 
svAN Till eukaryota organsimer hör växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet härstammar från grekiskans eu=äkta och karyon=kärna.

svTE EU-kommissionen 
svFK Föreslår ny lagstiftning och bevakar att medlemsstaterna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

svTE Europaparlamentet 
svFK Beslutar tillsammans med ministerrådet om ny lagstiftning. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i medlemsstaterna.

svTE fenotyp 
svDF de observerbara egenskaperna hos en organism, till exempel hårfärg 
svAN Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.
svRETE genotyp

svTE fettsyror 
svDF byggstenar för fetter och oljor 
svAN Det finns tre huvudgrupper av fettsyror: mättade, enkelomättade och fleromättade. En mättad fettsyra är ”mättad” med väteatomer. En enkelomättad fettsyra saknar ett par väteatomer och har istället en dubbelbindning mellan två kolatomer. En fleromättad fettsyra har två eller flera dubbelbindningar och därmed färre väteatomer. Transfettsyror är omättade fettsyror som till utseende och funktion liknar mättade fettsyror.

svTE förhandsavgörande 
svFK Om en domstol i en medlemsstat är osäker på hur en EU-regel ska tolkas kan den vända sig till EU-domstolen och begära ett förhandsavgörande, ett beslut om tolkning.

svTE gen 
svDF del av arvsmassan som till exempel beskriver hur ett protein ska konstrueras
svAN Det finns också gener som beskriver hur ett RNA ska konstrueras, men som inte översätts till ett protein.

svTE genetik 
svFK Ärflighetslära.

svTE genetiskt modifierad organism 
svSYTE GMO
svFK Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya gener. I lagstiftningen anses även en organism som modifierats med hjälp av mutationsframkallande ämnen vara en GMO, men undantas lagstiftningen.

svTE genomik
svDF studiet av en organisms hela genom
svRETE arvsmassa

svTE genomredigeringsteknik
svUPTE gensax
svDF teknik för riktade förändringar i en organisms arvsmassa 
svEX CRISPR/Cas9, TALEN

svTE genotyp 
svDF en organisms genetiska uppsättning 
svAN Synliggörs i fenotypen.
svRETE fenotyp

svTE genteknik 
svFK Ett antal molekylärbiologiska tekniker som används för att analysera genetiskt material och för att föra in nytt genetiskt material i en organism.

svTE glufosinat ammonium 
svFK Den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Basta.

svTE glyfosat 
svFK Den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Roundup.

svTE GMM
svSYTE genetiskt modifierad mikroorganism

svTE GMO
svSYTE genetiskt modifierad organism

svTE herbicid 
svFK Ogräsbekämpningsmedel.

svTE herbicidtolerant gröda 
svDF gröda som tål vissa typer av ogräsbekämpningsmedel
svAN Kan erhållas både med hjälp av genetisk modifiering och konventionell förädling.

svTE horisontell genöverföring 
svDF överföring av genetiskt material mellan obesläktade arter

svTE icke-målorganism 
svDF en organism, till exempel en insekt, som inte är en skadegörare, men som kan påverkas negativt av en viss bekämpningsmetod

svTE inducerade pluripotenta stamceller
svDF specialiserade celler, exempelvis hudceller eller nervceller, som omprogrammerats till stamceller

svTE klinisk prövning 
svDF undersökning på människor för att till exempel studera hur effektivt och säkert ett läkemedel eller en behandling är

svTE konventionell växtförädling
svDF förädlingsmetoder som inte innefattar integrering av isolerat genetiskt material i en växts arvsmassa, till exempel korsningar, mutationsförädling och kromosomfördubbling

svTE metagenomik
svDF sekvensbestämning och analys av arvsmassan hos alla organismer i en viss miljö

svTE mikrobiom
svFK Ordet används för att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö. Det kan också användas för att beskriva den sammanlagda arvsmassan hos alla mikroorganismer i en viss miljö.

svTE mikroorganism
svDF organism som bara kan ses med hjälp av mikroskop
svEX bakterie

svTE modellorganism 
svDF art som är väl studerad och som används av forskare för att förstå olika biologiska processer
svAN Backtrav är till exempel en modellorganism för växtforskare, och mus och zebrafisk modellorganismer vid medicinska studier.

svTE mutation 
svDF förändring i arvsmassan 
svAN Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som byts ut, försvinner eller tillkommer. Det kallas punktmutationer. Vid strukturella kromosomförändringar kan hela segment av DNA försvinna, uppstå i flera kopior, kopieras och integreras på annan plats i genomet eller vändas upp och ner. Även delar från olika kromosomer kan byta plats något som kallas translokation. Till mutationer räknas ibland även förändringar i kromosomtal.

svTE mykotoxiner 
svDF grupp mycket giftiga ämnen som produceras av mögelsvampar som angriper vissa grödor. 
svEX aflatoxin, fumonisin.

svTE nukleinsyra 
svDF molekyl som består av en lång kedja av nukleotider
svEX DNA
svRETE nukleotid

svTE nukleotid
svFK Består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxyribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA är tymin (T) utbytt mot uracil (U).

svTE partikelkanon
svFK Ett instrument som används vid genetisk modifiering av växter. DNA introduceras i cellerna genom att man bombarderar växtmaterial med små kulor som täckts med det DNA man vill tillföra.

svTE patogen
svDF organism som orsakar en sjukdom i en annan organism

svTE plasmider 
svDF små, cirkulära DNA-molekyler som finns i bakterier 
svAN Plasmider är viktiga verktyg inom molekylärbiologin, exempelvis vid kloning (uppförökning) av gener.

svTE polyploid
svDF organism som har fler än två kopior av varje kromosom 
svAN Många av våra kulturväxter är polyploida. Potatisen har till exempel fyra (tetraploid), bananen tre (triploid), och jordgubben åtta (oktaploid) kopior av varje kromosom.

svTE polyploidisering
svDF teknik som används inom växtförädlingen för att öka antalet kopior av kromosomerna i en växt

svTE prokaryot organism
svDF organism som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers arvsmassa
svAN Ordet härstammar från grekiskans pro=före och karyon=kärna.
svEX bakterie
svRETE eukaryot organism

svTE promotor
svUPTE startsekvens
svDF område alldeles före en gen på DNA-molekylen  som har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas

svTE protein
svDF molekyl som utför nästan all aktivitet som sker i levande organismer

svTE resistens 
svFK Motståndskraft.

svTE RNA interferens 
svSYTE RNAi 
svDF naturlig mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten 
svAN Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas. RNAi har bland annat använts för att, via genetisk modifiering, ta fram virus- respektive insektsresistenta grödor.

svTE samexistens
svFK Syftar på hur olika produktionsformer som ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor ska kunna existera tillsammans i jordbrukslandskapet.

svTE sekvensbestämning
svDF metod för att bestämma den inbördes ordningen av de fyra olika nukleotiderna som bygger upp DNA

svTE somatisk genterapi
svDF behandlingsform som innebär att en korrekt gen förs in i vissa av patientens kroppsceller för att kompensera för motsvarande muterad sjukdomsgen 
svAN Den tillförda genen kan inte föras vidare till kommande generationer.

svTE stamceller 
svDF ospecialiserade celler som kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och har förmågan att utvecklas till olika celltyper

svTE Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder 
svSYTE PAFF-kommittén
svFK Här röstar medlemsstaterna om bland annat kommissionens förslag till beslut när det gäller marknadsgodkännande av genetiskt modifierade grödor.

svTE transgen organism
svDF organism som via genetisk modifiering fått genetiskt material från en obesläktad art integrerad i sin arvsmassa

svTE xenotransplantation
svDF transplantation över artgränser

